Alla inlägg under januari 2008

Av Vera - 31 januari 2008 19:58

Jag blev förvånad att inte katten lutade sig tillbaka i fotöljen och tände en cigarr efter att ha ätit upp min fina ettåriga Reypenaer.


Den ska ju serveras rumstempererad men det var inte kattens mage som fanns i åtanke när osten ställdes fram...

ANNONS
Av Vera - 29 januari 2008 11:01

Grädda den definitivt i en timme. Efter att ha smakat den avsvalnad rekommenderar jag längre gräddning och kanske en matsked extra sirap!

Gör en uppdatering i receptet nu!

ANNONS
Av Vera - 28 januari 2008 18:20

Matälskaren Lisa är duktig på att hålla igång diskussioner på sin blogg och gör den levande för läsarna på många olika sätt. Nu har hon blivit utmanad att bekänna sju bistra sanningar om sig och köket. Alla som vill får hänga på!


Här kommer Vera bekännelser:


1. Jag har en sjukt känslig näsa. Hade jag varit smart kunde jag använt den till något bra som sommelier eller nåt. Nu är snarare näsan min hämsko i köket. Jag känner ALLA nyanser och finns det en aningens doft som får min näsa att rynkas så känner jag smaken av just det i maten sen.


2. Ovanstående näsa gör också att jag är ganska försiktig med kryddning, vilket gör att det ofta blir rätt mesigt för mina gäster. Ett tips alltså, har du inte en näsa som mig, kräma på lite extra om du lagar utifrån mina recept.


3. Den anledning som från början fick mig sluta äta kött, var konsistens. Torr och knaprig stekyta var det enda för mig. Exakt tempererade biffar som fortfarande var saftiga framkallade kalla kårar och vi ska inte tala om broskknaster *ryyyys*. Detta var 1994 och jag har provätit kyckling sen dess, men det gick inte.


4. När jag var 12 år skulle jag på sportlovet överraska mamma med middag. I Kamratposten hittade jag ett recept på jugoslaviska köttbullar med nån omelettyoghurt. Kummin skulle det vara i också. Jag har ju redan berättat om näsan, så nog anande jag oråd medan jag lagade, men jag dukade fram och vi satte oss. En tugga och jag fick springa till toan och kräkas. Mamma var snäll och sa att det var gott, men brorsan låtsades inte.

Därmed är kummin bannlyst i mitt kök. Likaså färsk koriander. Punkt.


5. Jag kan i princip inte följa ett recept, utan tänker alltid, men jag gör sisåhär istället. De enda recept jag följt till punkt och pricka är nog Jan Hedhs brödrecept.


6. Jag gillar inte maräng. Jag gillar sötsaker men inte sockerslisk. Sockerslisk kombinerat med lukten av äggvita. Say no more. Ok om marängen är genomgräddad så kan jag väl smaka, men fortfarande halvrå *ryyys igen*


7. Idag var första gången någonsin som jag köpte hem stjärnanis.


Någon mer som har något att bekänna?

Av Vera - 28 januari 2008 15:58

I usa för ca 12 år sen så hade jag en liten, enportions, glassmaskin med metallinsats och vev. Denna la man i frysen och sen hällde man i det man ville frysa, yoghurt tex, vevade och voila: glass!
Är det någon som har sett en sån och vet var den finns att köpa?

Jag vill så gärna ha en så jag tror att det rätta tipset kan generera ett pris.

Skulle det duga med en laddning av mitt örtspäckade salt till sommaren? 

Av Vera - 27 januari 2008 19:36

Är det något jag gillar så är det mackor. Men det kanske ni redan anat, med tanke på hur mycket jag bakar. Lunchmackor är något av det bästa jag vet, men jag äter det inte så ofta. På min lediga fredag svänger jag i alla fall gärna ihop en macka och inte sällan innehåller den jordnötssmör och avokado.

Här är fredagen kombo. En både god och mättande vegetarisk lunchsmörgås.

Bred jordnötssmör, på rostat bröd (helst rågbröd) Täck med skivor av avokado. Droppa över lite lime och toppa med mangold, gurka och tomat. Krydda med örtsalt och droppa över granatäppelkärnor.

Ett gott och klimatsmart alternativ till smörgåsgrönsaker är ju groddar! De är dock enklast att äta i en dubbelmacka eller baugette, annars kan de fara och flyga lite hur som, i alla fall om man har roligt sällskap till maten och måste fnissa lite hela tiden!


*uppdaterat*

Jag glömde skriva att jag menar jordnötssmör med bara jordnötter och salt. Inga sådana där läbbiga alternativ med extra tillsatta oljor. Kung markatta har gott jordnötssmör men min absoluta favorit är Monkis crunchiga jordnötssmör med lite större bitar!

Av Vera - 27 januari 2008 18:06

Den här helgen har ägnats åt rörande i diverse surdegar och vaggande av febrig tvååring. Jag har gjort recept på en höft och fått recept på millilitern.

En surdeg satt i torsdags har blivit helt vilt bubblig och fräsande. Den måste jag komma ihåg att vårda!

Svärmor rapporterar att Veras fröbröd också blir utmärkta att grädda i form. Saftiga och goda!

Gräddat i form har jag också gjort i helgen: surdegsbröd med dinkel i och naturligtvis, kunde jag låta bli att strössla quinoa, linfrön och solrosfrön på toppen? Är pannkakor godast med sylt, kan man väl svara på den frågan, eller är räkor godast färska?


Det första surdegsbrödet då. Jag följde ungefär receptet till Eriks surdegsbröd fast utan vetemjöl, lite mindre rågmjöl och 3,5 dl fullkornsdinkel.

Dinkel är lite svårt, tar man för mycket blir det väldigt torrt och för lite kladdigt. Mitt bröd blev på gränsen till för kladdigt, men ok. Jag måste komma ihåg att skaffa en ny stektermometer. Den förra jag köpte var helkass, så den fick jag lämna tillbaka.


Sen var det recept på en höft då: Gotlandsbröd.

I mitt recept skållar man rågsikt med en skvätt ättika och dan efter har man i 100 (!!!) gram jäst. Jag körde på skållningen men utan ättika, utan rörde istället i surdeg när rågsikten svalnat. När det sen var dags att baka halverade jag mängden jäst, men det blev ändå i överkant mycket för limporna sprack hejvilt i spisen ändå.

När bröden åkt in i ugnen var jag och lilla mrFeber tvugna att åka till akuten, så själva gräddningen och knackandet på brödet fick maken stå för.

Väl hemma igen med mycket precisa recept på ditten och datten doftade det bröd i hela huset.

(Har ni sett en sån blek pepparkaka!?)

Här kommer i alla fall mitt recept på Gotlandsbröd (jag har aldrig varit på Gotland... eller smakat någon annans gotlandsbröd än mitt eget...)


Gotlandsbröd, 4 runda limpor *uppdaterat*

Dag 1 (eller tidig morgon)

Skålla 1,8 liter rågsikt med 1,5 liter kokande vatten. Rör väl och låt svalna. När degen är ungefär fingervarm är det dags att röra ned en rågad deciliter surdeg. Täck med lock eller plast och låt stå över natten, eller åtta-tio timmar åtminstone.


Dag 2 (eller kväll)

Smula ned 30-50 gram jäst (beroende på hur mycket tid du har till jäsning) i liiite ljumt vatten och häll över fördegen. Fyll på med cirka 1,6 liter vetemjöl special, knappt en matsked mortlad anis och fänkål samt 2-3 msk mald pomerans, 2-3 msk sirap och knåda på låg hastighet i assistenten 8-10 minuter. Häll i en matsked salt och knåda ytterligare några minuter. Jäs under lock i 2-3 timmar.

Stjälp upp degen på väl mjölat bakbord, dela i fyra och forma till fyra runda limpor. Jäs minst en timme.

Sätt ugnen på 250 grader, hiva in limporna och sänk till 200 grader. Spraya in lite vatten eller släng in några isbitar om du vill.

Grädda i minst 50 minuter, gärna 60, knacka på skalet och kolla att det låter ihåligt.

När brödet är färdigt, ta ut det och pensla med kaffe, blandat med någon tesked sirap. Låt torka in och täck sedan med handdukar medan det svalnar, det bevarar brödets saftighet. Vill du hellre ha knaprig skorpa så låt det bara svalna på galler.




Av Vera - 22 januari 2008 12:48

I brist på aptit (aj aj lilla mage) kan jag väl fila på önskelistor och drömma om den snart förestående bokrean.

Jag har hållt mig i skinnet ett tag nu, men i år har jag inga planer att trycka på bromspedalen vad gäller kokböcker i alla fall.

Nu vet jag ju inte hur utbudet kommer att se ut än, men alla förslag på riktigt bra böcker mottages tacksamt. Vilken är din favoritkokbok?


Jag har suttit och sneglat lite på den här: Mellan hjortron och oliver

Jag måste säga att jag är lite trött på den typen av namn på kokböcker. Föregångarna Bergenström lyckas ju alltid leverera i sina böcker, men ibland tror jag att folk väljer titlar för att de vill vara som dem, men inte är riktigt lika bra. Förstår ni hur jag menar!?

I alla fall är jag nyfiken på den här boken, eftersom författaren verkar ha en spännande bakgrund där hon kan ha fått många olika smakintryck att expermimentera med. Någon som har den?

Andra böcker jag är intresserad av är Karin Fransson Sju årstider och Bröd och Marmelad från Rosendals trädgård. Misstänker i och för sig att det i den förstnämnda boken är mycket köttrecept i, men att den kan vara väldigt inspirerande ändå!

Riddarbageriets bröd är också en bok som står ständigt på min önskelista, men den verkar vara slutsåld!?



På min önskelista till köket står nu:

  • En ny el-visp, kära gamla huskvarna från 1960 eller möjligen 70-nånting blir så varm om öronen så fort man trycker i lägsta växel och nån vidare acceleration är inte att tala om längre. Inte så klimatsmart heller då, då den nog drar rätt mycket energi i förhållande till effekt.
  • En mandolin som både skivar och strimlar
  • En knivslip av modell liten och behändig som jag sett på Järnia
  • Jäskorgar till bröd
  • Fler knivar. Framför allt brödkniv och kockkniv. Såg att Rosti hade en serie på Jysk av alla ställen. Kan det vara något att ha? Priset var mer än överkomligt, i alla fall om det är kvalitet!
Av Vera - 14 januari 2008 20:07

Vad äter man om man vill värna om miljön och klimatet?

Jag fick frågan längre ned i en kommentar om varför inte kyckling var bra att äta. Så förhåller det sig inte riktigt, men det är heller inte helt enkelt.

Om jag förstått det hela rätt så tar det mindre energi och utsläpp att föda upp kycklingar, men kycklingarna i sig generar ingenting tillbaka.

Svenskt ekologiskt nötkött däremot har tagit mycket resurser att få fram, men i gengäld har kossan betat, hjälpt till att hålla naturen öppen och främjat artmångfalden både vad gäller smådjur och växter.


Den som köper grönsaker efter årstid gör en välgärning. Utbudet av svenska grönsaker är inte stort på vintern men rotsaker finns det gott om. Jag tycker heller inte att vi ska vara rädda för att göra avsteg och köpa importerade grönsaker. Snålar man in på kött och skaldjur tex har man sparat mycket koldioxid ändå.

Spanska tomter är till skillnad från Holländska odlade på friland och är alltså ett bättre val, då inget växthus dragit en massa uppvärmningsenergi. Jag har ibland irriterat mig på att krav-odlade grönsaker kan komma från växthus, men vinsten ligger ju i att inte en massa konstgödsel använts i odlingen.

Den tanken för mig in på ett helt annat ämne, som kan vara nog så livsviktigt när vintermörkret håller på att krama musten ur en: Tulpaner. Änglamark ska från och med förra veckan sälja krav-märkta tulipaner hos Coop. Än har jag inte sett några i min affär, men så fort jag får syn på en bukett ska jag norpa åt mig och gå hem och drömma om mina egna lökar som bidar sin tid i jorden.

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Januari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Vera lagar med Blogkeen
Följ Vera lagar med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se