Det är tveksamt om detta inlägg lämpar sig på en matblogg, men det finns i alla fall en som blev mätt i den här historien. Känsliga läsare kan sluta läsa här och gå till min lilla länklista istället.

I några inlägg längre ned ojade jag mig nåt så förfärligt över vår stora husråtta, det vill säga vår inte allt för dresserade katt, som gärna knaprar ost men inte rår på husmusen.

I går kväll utspelade sig scener i köket som jag gärna hade velat se, om det inte vore för att jag redan låg i min varma säng.

Maken skulle släcka lamporna i köket och får se katten som sitter framför sopskåpet med öronen ystert riktade framåt och vilt vädrande med nosen.

Mannen öppnar sopskåpet varpå en liten mus i det närmaste ramlar ut ur skåpet. Katten är inte sen, han har ju suttit där en stund och dregglat, PANG så har han fångat musen och blir eskorterad ut till verandan för vidare kalas.

Nu börjar han fatta varför han alls blev införskaffad!

Lisa F du kanske ska ta och skicka upp lite ny ost ändå!? ;-)