...eller lussekatter som det heter har jag bakat ikväll, men degen levde sitt eget liv och svällde åt alla håll och kanter.

Efter att ha glömt köpa saffran trettiåtta tusen gånger kom jag äntligen ihåg det och glömde köpa smör. Älsklingen köpte den där sista detaljen medan jag mortlade saffran

Sen var det bara att köra igång. Jag insåg i och för sig redan då att jag hamnat i tidsnöd, men vad gör man när man lovat arbetskamraterna färska bullar dan där på?

Så knåda knåda och över med en handduk. Med en halvtimme kvar av den planerade jästiden går jag in i köket och ser att degen höjt sig rejält under handduken och medan jag står där och tittar glider handduken iväg och degen väller ut... Fånga det som fångas kan:

Så det är bara att stjälpa upp och börja baka. Bullarna fortsätter att sävlla länge och väl även inne i ugnen, så vad jag kommer att bjuda på imorgon är inget mindre än monsterkatter. God natt!